När döden hinner ikapp en….

Fredagen skulle vara den dagen min mor skulle träffa min blivande svärmor, och för att överraska mamma lite till så hade jag bokat bord på Chakula för jag hade upptäckt att de serverade direkt importerad öl från Ugande. Dagen gick inte som jag hade tänkt mig, min svåger mådde dåligt så vi avbokade familje träffen och flyttade fram den.

Så jag tänkte att jag o mamma skulle köra en hel kväll. Kl 20.00 var vi på Chakula. Satte oss till bords, pratade, skrattade och hade trevligt. Ölen kom in och mamma utbrister i en sådan glädje som bara hon kan när hon får mat hemifrån. Hon tar sin första klunk och då ringer telefonen. Ett sådant samtal som man aldrig kan riktigt förbereda sig på. Min morfar har dött. Min mor stelnar i ansiktet och jag förstår att något hemskt har hänt men inte riktigt vidden av det hemska. Timmarna efter detta är kaotiskt, vi försöker äta men maten gå inte ner och kyparn undrar om maten inte smakar som den ska. Vi går hem och då ska det ringas ner till Uganda, släktingar, kaos kaos kaos.

Jag ringer min sambo men han är mitt i en turnering och hör inte mina samtal. Paniken växer inom mig, jag vill bara bryta samman men kan inte, måste vara stark…. Den starkaste dragningskraften till att jag ska åka tillbaka har just försvunnit, helt oväntat. Vi hade fått veta dagen innan att han hade ätit något o mådde lite dåligt men inte hela sanningen. Nu efter hans dödsbud kommer det fram att han har legat på sjukhus i över en vecka med dropp men att ingen fattade att han faktiskt kunde dö… Mannen är 90 år gammal, klart att han kan dö. För oss kommer detta som en chock. Fredag och lördag var jag ett känslomässigt berg och dal bana, jag var glad, arg, ledsen, hysterisk så många känslor på en gång. Det var först på söndag kväll som den verkliga sorgen kom ikapp mig, det går inte att vrida tillbaka tiden, jag kan inte få tillbaka honom, jag kommer aldrig ta del av hans värme igen, hans skratt och hans storhet. Han är borta… han har gjort sitt.. han har lämnat oss. Det är sorgligt men det är verkligheten. Inget jag kan göra åt, njuta av att jag fick träffa honom, att han har berört mitt liv så som han har gjort och ta med mig det han har lärt mig genom livet.

Det är en mörk tid framöver, ljuset känns långt bort, men jag vet att han har kommit till en bättre plats han hade gjort sitt och han kommer att bli ihågkommen för allt bra han har gjort och för hur godhjärtat han var.

Vart du än är, må du vila i frid min kära morfar, du kommer aldrig bli bortglömd.

Fredag fredag fredag….

Ja idag är dagen då allting är möjligt. Jag ska jobba halva dagen idag, orkar helt enkelt inte jobba längre och det är sååå fint ute så varför ska man då sitta inomhus som en mupp. Jag ska städa, och ha tvättstuga. Sen kan helgen börja.

Men idag kommer min mamma på besök. Jag har inte träffat mamsen på ett tag nu, så idag kommer hon. Ikväll ska vi till min blivande svärmor. Det var längesen min mamma fick träffa föräldrarna. Känns stort. Jag får klä upp mig då. Mammornas möte är ju speciellt, jag ville egentligen att hon skulle träffa min blivande svärfar först. Han tar livet som en klackspark och man känner sig lätt avslappnad runt honom och hans fru. Men men snart tillhör vi alla samma familj och då är det bara att ta med hela baletten på en gång antar jag.

Nu måste jag gå ut i solen och äta en bit lunch.

Trevlig helg

dagens visdom

Älska de du kan.
Rör vid de du kan nå ut till.
Låt de andra gå…

Livet  blir inte bättre än vad man gör det till, motgångar är till för att stärka din vilja att lyckas och är viljan stark nog så finns det inget som kallas för motgångar enbart erfarenheter längs livets väg….

Alldeles för många människor fokuserar på fel saker och på fel människor. Ge gärna din kärlek till någon som förtjänar den annars måste man ta hand om sig själv och då är det bättre att gå vidare. Bara för att man är kött och blod så betyder det inte att det kommer att finnas kärlek där. Många ger familjemedlemmar för många chanser och jag blir så förbannad. De familjemedlemmar som har visat mig att de inte har mitt bästa i åtanke har jag helt enkelt ställt åt sidan och lägger inte längre någon energi på att släppa in i mitt liv.

Samma sak är det med vänner, alla relationer kräver sin uppmärksamhet och tid. Den som anser sig vara finare och viktigare än sina nära och kära ja då får det helt enkelt vara. Livet är för kort för att slösas på människor som får en att må dåligt.

Solen skiner idag och då känns livet helt underbart.

Äntligen tisdag

Igår släppte jag in min sambo i min bloggvärd… Ni kan förstå att jag har tagit bort bilderna på brudklänningen nu.

Känns lite konstigt att han läser mina tankar men även bra. Hans första reaktion var varför vill du dö? Min motreaktion var jag vill inte dö men vi kommer alla att dö förr eller senare. Hans motreaktion var men du tänker väl inte dö snart?

Mitt svar var nej jag tänkte tillbringa i varje fall en livstid med honom. Då blev han nöjd och sa, men vi måste dö tillsammans jag vill inte leva utan dig.. Sagt o gjort och när vi närmar oss 90 ja då checkar vi ut helt enkelt…. Vi berätta våra tankar för hans far som inte var lika road av vår tanke så vi la hela diskussionen på hyllan.

Idag var jag och fikade med min väninna L, vi satt och pratade och sen kom jag på mig själv med att erkänna en synd. Ja skäms när jag tänker på det. Synden som jag bär på är att jag är beroende av bakverk. Jag äter tårtor mm lite (läs mycket) oftare än vad jag uppger. Sen att påstår att jag är sååå nyttig gör det hela så mycket värre.. Frossar i smyg, vad är det. Låter som en början till något riktigt illa. Nej nu ska jag åka hem och njuta av mina tisdags program till en hel burg med Ben & Jerry glass. Jag börjar banta imorgon (kanske)

När jag dör

För det vet vi alla att vi kommer att göra.

Döden är så läskigt, den är så definitiv och man vill inte så gärna prata om döden, många väljer helt enkelt att låtsat som att de kommer att leva för evigt.. Men så enkelt är det inte tyvärr, finns det ett liv efter detta. Man kan spekulera hur mycket man vill men vi kan aldrig vara säkra då ingen har återkommit från de döda.. Inte vad jag vet i varje fall.

Men döden är verklig och vi kommer alla att uppleva den. Så enkelt är det. Vi kommer att dö och vi kommer att vara med om att någon som står oss nära avlider. Därför så måste vi ta vara på livet, nuta av livet och fira livet. Många är deppiga och misströstar över sina tråkiga liv och meningslösheten de upplever. Vad är meningen med livet egentligen?

Man kan vara hård och säga, vi föds, sedan förstör vi planeten, förökar oss och dör. Punkt.

Men det finns något större än så. Det måste det helt enkelt göra vi har inte kommit på det ännu men snart vet vi vad som är meningen med vår existens. Jag läste härom dagen om Hollywood kändisar som tror på utomjordingar och att alla tror att de är galna… Jag tycker att du är galen om du inte tror på liv på andra planeter. Sannolikheten att planetet Tellus är den enda med levande organismer är ju så löjlig att man måste vara korkad att tro det. Sen att människan skulle vara en sån intelligent ras är ju inte heller någon vidare smart slutsats då vi inte använder en halva den kapacitet vår hjärna besitter.

Men men så jag har kommit fram till att när jag dör så ska jag påminna människor i min omgivning om vilken tur jag har haft, jag har fått kärlek, vänskap, hälsan och sett platser få fått besöka. Lite konstigt att fundera så när man bara är 29 men ändå. Tänk om fler planerade sina begravningar som en sista gåva till sina nära och kära. En sista hälsning ett sista farväl men mest av allt en sista gång för att tacka för att de har varit en del av ens liv, för all stöd de har gett en och för den kärlek de har tillfört.

För detta skulle jag spela följande låtar för att de symboliserar allting jag står för och det liv jag har levt:

I believe I can fly med R.Kelly

http://www.youtube.com/watch?v=QY2Hp6KhGf4

One Sweet day med Mariay Carey och Boyz ll Men

http://www.youtube.com/watch?v=M-gZOEt-Jlo

My heart will go on med Celine Dion

http://www.youtube.com/watch?v=ipMNbf4hb28&mode=related&search=

Som avslut

What a wonderful world med Luis Armstrong

http://www.youtube.com/watch?v=QRYk84Z-tU0

Sen skulle jag släppa ut en massa vita duvor… För att det helt enkelt är så vackert.

Ännu en måndag

Ja som ni vet så älskar jag dessa måndagar. Fantastiska dagar… Nu är det många som säkert vill skjuta benen av mig, men saken är den att de flesta som någonsin jobbat som säljare älskar måndagar. Det är dagen då allting händer, en ny start att tjäna de stora pengarna.. Nu jobbar jag inte som säljare längre men ändå.

När jag satt på bussen imorse med sambon för en gångs skulle så märkte vi båda något. Vi satt och fnittrade som vanligt, skrattade och hade allmänt roligt sådär kl 8 en måndagsmorgon på bussen.

Tyvärr så var det många på bussen som inte uppskattde denna tidiga glädjen och tittade på oss men otroligt sura och besvärade miner. Istället för att låte detta smitta av sig så sitter folk sura som jag vet inte vad. Förstår inte denna negativa energin som folk slåss för att leva med. TRAGISKT.

Men jag tänker fortsätta le, förr eller senare så smittar det av sig.

Jag är utmanad av Fredrik A. Renström

Utmanad för första och sista gången Tack Fredrik din buse. Detta är vad utmaningen gäller.

REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir tagen ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. 

Slutligen väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information. Då sätter jag igång!

1. Jag fick min första fylla när jag var 18 år.
2. Jag dumpade en kille på alla hjärtansdag efter fem års galenskap.
3. Jag flyttade ihop med min kille efter 4 veckor.
4. Jag körde moped när jag var yngre en röd/vit Yamaha DT.
5. Min bröst växte från en liten B till DD en sommar efter det att jag hade börjat med mina p-piller. Jag var 15 år då.
6. Jag ertappade mitt ex med att vara otrogen och tackade för mig genom att riva sönder alla kärlekskort och skrota allting han någonsning givit mig. Sen kastade jag ut honom från hans lägenhet tills dess att jag hade hittat en egen. Vi har ingen kontakt idag men hans mamma saknar mig ;o)

Jag utmanar: Hydraulic goes extraction, Lenas blogg, Vanliga nilla, Amnesia in Umeå, V som i vendettabettan, Magnus ord

Innan jag går hem för dagen

Idag är det tisdag… heliga underbara tisdag. Fantastiskt. Ni vet vad jag har bråttom hem till. Jag har kvällen till ära köpt in rulltårta, ben & jerry och till detta blir det ett STORT glas mjölk.

Var det någon som tyckte att jag behövde träna.. Då säger jag som Tyra Banks sa… Kiss my fat ass och öppnar dörren för frossa frossa frossa frossa… MUMS

Till alla kvinnor denna bör vi alla ha i åtanke

If a man wants you, nothing can keep him away. If he doesn’t want you, nothing can make him stay. Stop making excuses for a man and his behavior. Allow your intuition (or spirit) to save you from heartache. Stop trying to change yourselves for a relationship that’s not meant to be. Slower is better. Never live your life for a man before you find what makes you truly happy. If a relationship ends because the man was not treating you as you deserve then heck no, you can’t “be friends.” A friend wouldn’t mistreat a friend. Don’t settle. If you feel like he is stringing you along, then he probably is. Don’t stay because you think “it will get better.” You’ll be mad at yourself a year later for staying when things are not better. The only person you can control in a relationship is you. Avoid men who’ve got a bunch of children by a bunch of different women. He didn’t marry them when he got them pregnant, Why would he treat you any differently? Always have your own set of friends separate from his. Maintain boundaries in how a guy treats you. If something bothers you, speak up. Never let a man know everything. He will use it against you later. You cannot change a man’s behavior. Change comes from within. Don’t EVER make him feel he is more important than you are…even if he has more education or in a better job. Do not make him into a quasi-god. He is a man, nothing more nothing less. Never let a man define who you are. Never borrow someone else’s man. Oh Lord! If he cheated with you, he’ll cheat on you. A man will only treat you the way you ALLOW him to treat you. All men are NOT dogs. You should not be the one doing all the bending…compromise is a two-way street. You need time to heal between relationships…there is nothing cute about baggage… deal with your issues before pursuing a new relationship You should never look for someone to COMPLETE you…a relationship consists of two WHOLE individuals…look for someone complimentary…not supplementary. Dating is fun…even if he doesn’t turn out to be Mr. Right. Make him miss you sometimes…when a man always know where you are, and your always readily available to him- he takes it for granted. Don’t fully commit to a man who doesn’t give you everything that you need. Keep him in your radar but get to know others. Share this with other ladies….. You’ll make someone SMILE, another RETHINK her choices, and another woman PREPARE. They say it takes a minute to find a special person, an hour to appreciate them, a day to love them and an entire lifetime to forget them.

http://www.biarne.nu/alskamig.html

 

Ännu en fredag

Mulet och tråkigt ute. Förstår att det är många som helt enkelt inte orkar så här dags på året. Man blir ju helt deprimerad. Var är SOLEN…. Hellre snö än bara daskigt grått ute..

Idag ska jag gå på bio med mina väninnor. Jag måste nämligen se filmen om Idi Amin. Vi afrikaner tycker nämligen inte att han är den värsta diktatorn som någonsin funnits, detta pga att de finns de som gjorde värre saker. När jag gick i gymnasiet så gjorde jag en hel del efterfoskning av “dadda” och lärde mig ett och annat. “Historien om Idi Amin och hans kvinnor” så var titeln av mitt specialarbete. Ganska läskigt att upprörande när man läste men det enda som jag kan säga är att han åt inga människor.

Det är ganska tråkigt egentligen, Ugande är ett otroligt vackert land med fantastisk natur men när någon får höra att man är därifrån så kommer det alltid två saker, Idi Amin och AIDS… Hur kan ett land gå framåt med den stämpeln liksom. Man glömmer bort att Idi Amin (numera död) inte har varit vid makten sen tidig åttital samt att Uganda är det enda Afrikanska landet som har bromsat spridningen av viruset då det har satsats en hel del på utbildning. Stora delar av mina föräldrars generation blev smittade (en dag ska jag avhandla min teori om varför) och många är numera döda, kvar i landet blev barn och gamla… Men nu har det gått ett par år och de unga är numera vuxna med kunskap om riskerna….Landet börjar byggas upp till sitt forna jag.

 http://www.visituganda.com/home.html