Monthly Archives: March 2008

Nu är det synd om mig

Jag har legat här hela helgen och hostat och hostat. Nu har jag ingen feber längre men jag mår så himla dåligt. Har äntligen fått i mig mat och lite mer mannagrynsgröt men mår helt katastrofalt dåligt. Jag borde stanna hemma imorgon med jag ska bara jobba tre dagar denna vecka och härdar man ut så går det fort eller? Är så jäkla less på att må dåligt hela jäkla tiden. Nu vill jag vara frisk.

Ny behöver jag råd

Igår skrev jag om den vackra älg kossan som satt utanför mitt fönster… Nu börjar jag bli orolig för när hon sitter kvar på exakt samma ställe… VEM ringer jag till, jag börjar tro att hon kanske har ont och ligger där och lider stackarn… Om hon har ont så vill jag inte heller försöka få henne att resa sig för om hon försvinner haltandes ut i skogen och inte får hjälp… Ush jag gillar inte det här, vet inte vart jag ska vända mig och jag ligger hemma sjuk som en bäver och vill bara döööö.

Typisk att detta ska ske när man är gräsänkling. Men eftersom hon ligger på exakt samma ställe så måste jag utgå ifrån att hon inte har rört sig sedan igår och jag kan inte säga med alla säkerhet att hon inte var där i förrigår också.

Någon som har tips? Vill inte ringa någonstans där de avlivar henne.

Kungligt besök imorse…

Fick detta som vy imorse när jag ställde mig och skulle borsta tänderna. De är mäktiga djur, sen när vi kom till bilen så hoppade några hjortar förbi… Landet när det är som bäst. Man bli inget annat än glad när man möts av naturen på morgonen. Den verkar så oskyldig på något sätt, och älgkossan rörde sig inte det minsta när jag kom ut på altanen och tog lite foto. Hon tittade åt mig och la sig sedan till rätta… Jag var grymt sugen att gå fram och klappa henne men då hade nog morgonen slutat annorlunda.

I idag börjar min vecka som gräsänkling… Äntligen får jag bestämma vad som ska visas på tv och vad jag ska äta. Det blir popcorn i mängder hela helgen.

Fan vad snygg jag är

Jepp måste bara dela med mig hur jäkla snygg jag är… Just idag känner jag mig grymt snygg med min mage högt i vädret.

Anledningen till denna upptäckta snygghet beror på att det raggas en hel de på denna gifta och grymt gravida kvinna just nu. Helt hysteriskt, jag har aldrig varit med om maken annan än på Gotland under Stockholms veckan ( men där raggar alla på alla). Undrar om killarna inte tänker efter när de flörtar ,jag menar, jag döljer inte magen direkt snarare tvärtom men det raggas på för fullt. Sen är det roligt när man säger att man är mega gift och gravid och får svaret, grattis men han kan inte vara så speciell du borde ge mig en chans. Vi tar en fika… Skulle inte tro det.

Hm jag skulle aldrig medvetet ragga på en upptagen kille men det är jag det. Antar att det där med att folk är trogna är sällsynt och alla är on the market always.

Men oavsett så är det grymt bra för ens ego och man hamnar på topp för inte känner man sig som värsta bruden nu när man ser ut som om man svalt en hel melon. Maken säger att så här sexig har jag inte varit innan… han tänder nog på meloner han. TACK o lov för det.

Nu ska jag ut i regnet och äta mat.

Bye bye Stina Dabrowski

Äntligen, jag trodde att jag var ensam om att tycka att hon var en värdelös programledare. Men det märks att det finns folk på SVT som vet vad de håller på med. Jag hade slutat titta på debatt för hon är så dålig, hon är sällan påläst och visar noll intresse för de som debatterar. Hon bidrar inte ens till de ämnen som tas upp utan en stolpe hade fan gjort ett bättre jobb.

MEN kära vänner nu blir det ändring om min absoluta favorit Jan Josefsson får ta över stafett pinnen. Jag ser verkligen framemot de heta debatterna som kommer att komma nu. Han är ju bäst på att grilla folk och han är inte rädd för att stå för sina åsikter.

Ser framemot de nya debatt programmen. Kommer nog bli klart mer intressant eller hur?

Vad skitigt det är överallt.

Är det bara jag eller det kanske bara är häromkring. Men på sista tiden har det slagit mig hur skitigt det är överallt egentligen. Jag menar titta dig omkring ordentligt, ibland ligger det stora sopsäckar på motorvägen och tittar du runt omkring så kommer att se mycket skit runt omkring. Gammalt skräp mm, jag kan inte låta bli att undra hur det kom dit. Jag menar det skulle aldrig falla mig in att kasta något från fönstret av bilen i farten och hela sopsäckar är för mig en gåta.

Kan de inte använda sig utan internet för att rensa skräpet på våra gator eller är den svenska fången för fin för ett sådant arbete? Det är ju straffarbete när det är som bäst.

Nej skärpning gott folk, hur svårt är det att kasta skräpet där det hör hemma egentligen man måste ju undra.

Jippi…..

Fick ett sådant samtal man vill ja en måndag. Min man ringde just och talade om för mig att han har bokat en resa för den framtida familjen. Vi sticker till vackra Guadalope i januari för två veckor sol och bad och kärlek… That’s amore. Kan inte bli bättre. Nu vet jag att har mycket att se framemot, en bebis i sommar och en lång semester till karibien i vinter.

 

Solen skiner

Då känner man sig levande. Vaknade imorse innan klockan hade börjat sitt eviga ringande. Klarvaken vaknade jag till fågekvittret utanför. Min första tanke var, jag måste ha försovit mig då det är så ljust ute… Gud vad glad jag blev när jag tittate på klockan, 06.25 och jag var klarvaken. 5 minuter innan klockan ringde. Det var bara att ge maken en lång kram, pussa honom på halsen och sedan in i duschen. Härligt när man vaknar utvilad och inte behöver stressa för att man har snoosat för länge.

Nu har jag snart jobbat undan allt jag har att göra också med lite tur så kan jag gå tidigare idag så jag kan vara med på Afternoon Tea på Hotel  Diplomat idag. Massa gott med trevlig sällskap, så ska man påbörja en underbar helg.

Kram

Varför mår så många så dåligt?

Jag förstår inte det. Vi är bortskämda det måste vara det. Vi ställer orimliga krav på oss själva och sedan intalar vi oss att livet ska vara på ett visst sätt för att räknas.

Man läser dagligen på bloggen om deppiga människor, det är ångest, panik, självmordsbenägenhet mm. Listan kan göras hur lång som helst. Ibland har vissa haft en tuff bakgrund och det är klart har man haft det jobbigt så är det inte lätt att ta sig därifrån men vissa har haft alla förutsättningar men ändå så mår de dåligt. Jag förstår inte.

Jag måste undra vad det beror på egentligen. Ibland känns det som att vissa hellre mår dåligt än att faktiskt ta sig ur det. De identifierar sig med det negativa för det är enklare att vara den som det är synd om. Man väljer en väg som man vet är dålig men man vill att alla ska tycka synd om en. Kan det vara så?

Personligen så har jag märkt att det är klart lättare att vara glad än att gå omkring och må dåligt. Enklare att le och ta emot livet.

Innan någon hoppar på mig med att jag inte vet vad jag talar om så ska jag bara lyfta några saker till ytan:

Jag kommer från är mörk bakgrund med krig, kvinnomisshandel, övergrepp, lögner, svikna löften, barnmisshandel, relationer med misshandlande pojkvänner liksom otrogna sådanna. Listan är lång och om jag skulle gräva och fokusera på allt skit jag genomlevt och sett så hade jag begått självmord för länge sen.

Men det som har hänt har hänt, hur mycket jag än gräver så tas inte detta  faktum bort. Vill jag se mig som ett offer så är det inte så svårt. Men man ska inte identifiera sig med skit som är orsakad av andra. När man är liten kan man inte påverka sin värld men som vuxen har man möjligheten. Det är varje persons ansvar att se till att man tar för sig här i livet och att livet man lever blir fylld med så mycket lycka som möjligt. Som vuxen kan man inte skylle på de som felade mot en som ung, nu vet man att de gjorde felaktiga saker som orsakade en smärta då, men inte längre. Jag vägrar vara den personen. Det finns så mycket på denna planet som jag inte upplevt ännu och tro mig jag tänker uppleva allt.

Till alla er som går och är deppiga, nedstämda och allt mellan himmel och jord. Stanna upp en stund. Titta runt er, ni bor i ett av världens bästa länder där ni har världen vid era fötter. Sluta gå baklänges och ta ert första steg framåt mot ett liv där ni bestämmer vad som gäller. Det är här och nu ni kan påverka. Tänk på att ni kan sova i er varma säng, äta mat varje dag, känna livets glada dagar och att ni har alla verktyg för att göra något av era liv. Om ni mår dåligt nu för något som hände för många många år sen så gör ni er själva en otjänst för man kan inte ändra det förflutna däremot så kan man påverka sin framtid.

Frågan är nu, ska ni fortsätta vandra i mörkret eller kliva ut i solen? Valet är DITT.

Blir livet så trist efter barn?

Jag börjar bli lite orolig. Det enda man hör är du kommer att se när bebisen kommer, livet kommer inte bli sig likt, du ska vara glad om du hinner duscha mm. Det är så mycket jobb med ett litet barn, så mycket ansvar. Man glömmer bort sig själv och sin partner och bara bebisen är viktig.

Men helt ärligt har inte detta med hur man är som person att göra? Jag menar, bara för att man blir mamma/pappa så slutar man väl inte vara kvinna/man. Jag kommer att göra mitt bästa för att ge mitt barn allt men jag kommer se till att göra mitt bästa att även ge min man allt. Självklart kommer vårt liv att förändras men att ha barn kan väl inte bara innebära en massa måsten. Det måste gå att f¨en bättre balans än så.

Våra vänner säger att vi inte har förstått hur mycket jobb ett barn innebär. Ja självklart är det mycket jobb, det är en liten människa som är helt beroende av en. Men vad är det som förändras i ens vardag egentligen annat än att man är numer 3 istället för två.

Jag tror att man ska se på detta realistiskt utan att ha en massa konstigheter för sig. Man ska vara beredd för förändringen men även inse att för att förhållandet ska funka så måste man kämpa ännu mer.

Så jag har nu en plan för hur jag ska få detta att inte bli helt galet. Maken och jag har bestämt att vi ska ha en vuxen helg i månaden. Detta har vi pratat med svärföräldrarna om och de ställer upp till 100%. En helg i månaden kommer vi lämna vår lilla bebbe till dom för att få ensam tid. En helg där vi är ensamma och bara kan ge varandra all uppmärksamhet. En helg där jag får känna mig som kvinna, får klä mig sexig utan spyor och bara vara med min man. Jag tror att detta är viktigt för att behålla förhållandet på en bra nivå. Man är inte bara en mamma trots allt man är någons älskarinna, fru och bästa vän. Det får man aldrig glömma.

Om min metod kommer att funka eller ej återstår att se, men om tre månader får vi veta oavsett om vi är redo eller ej.

Hur är det hos er småbarns föräldrar.. Tappar man tiden för varandra, är det bara slit och släng och består sexlivet numer av snabbisar. Försvinner tvåsamheten helt och hållet eller går dett att kombinera dessa två?