Monthly Archives: July 2008

Ja jag är grymt nöjd för tillfället

Tänkte dela med mig en sak. För lite över 4 veckor sedan hade jag en liten tjej i magen och kännde mig som en flodko som skulle spricka närsomhelst.

Efter Naomies födsel fick man förstå att jag hade en ny kropp att lära mig att älska och det var inte så lätt i början. Jag har inte börjat träna ännu och jag har fått bristningar som en påminnelse om min dotters födsel. Men för någon vecka sedan sa en väninna du ser ut som du gjorde innan. Så jag ställde mig framför spegeln länge och måste säga jag är tacksam. Visst väger jag mer än innan men jag har fått en vacker och frisk liten tjej och det har ett högre värde…..  

Däremot så måste jag visa min nya mage innan jag börjar träna om en månad.

Amning och åter amning har varit min metod. Bebisen går upp ca 250g i veckan o jag går ner 1 kilo i veckan. Ett bra samarbete helt enkelt. Nu är lilltjejen en hel månad… Hon är rätt bestämd men det bästa som har hänt mig.

Begravning

Imorgon ska jag på min första begravning. Det är min makes styvmors far som gått bort 95 år gammal. Hon tog hand om honom på slutet och han somnade in efter att ha varit sjuk en längre tid.

Min fundering är vad har man på sig på en begravning. Alla tips mottages tacksamt. Sedan vad händer på en begravning egentligen? Jag är lite nervös och vi ska ta med oss Naomie till detta. Får sätta mig längs bak om jag måste ut och amma eller så.

 

Ett oväntat avslut

Du har gjort mig galen när du har busat och inte lyssnat, du har klöst på min dyra soffa, bajsat på min matta, spytt på alla mina golv, drivit mig till vanvett men du har även varit världens underbaraste katt. Du vann mitt hjärta trots att jag var inställd på att jag minsann inte skulle falla för din charm.

Idag blev din sista dag här på jorden, det var ett svårt beslut men det enda rätta då vi såg att trots alla försök att rädda din lever så var det loppet kört och du började lida. Bara 6 år gammal och på bara några veckor så gick du från fullt frisk till dödligt sjuk utan återvändo.

Så veckla ut dina vingar och flyg upp mot nya höjder, du kommer att vara saknad lilla Charles. Må du vila i frid.

cheaters

Vilket jävla skitprogram och ändå så sitter man här o tittar. Kan någon förklara för mig varför vi människor utsätter oss för sådanna tortyr. Det är som Jerry Springer man vet att det är fake och ändå sitter man ibland och slösar dyrbar tid av sitt liv och tittar på skiten.

Ett program där man går igång på att folk är otrogna och de stackare som blir sårade på kuppen. Sen som om inte det var tillräckligt tacky så gör man reklam för en dejtingsida för alla stackare som upplevt otrohet för där hittar man trogna själar. Jag tror att alla kan vara otrogna för det är ett medvetet val man gör.

Nej nu går jag ut o målar färdigt spjällsängen.

Ett rosa badkar

Vi har inget badkar hemma så jag har väntat och väntat med att bada lilltjejen men det har varit så varmt i vårt rum så jag kännde på mig att nu hade hon fått nog av allt detta och ett långt bad stod på tapeten.

J sa att han skulle köpa med sig badkaret på väg hem, och han kom hem med ett rosa badkar. Jag som har hållit mig till könsneutrala färger på sådanna saker men måste erkänna att känslan man fick när han kom hem med det rosa badkaret är svårslaget.

Så Naomie fick sitt första bad igår.

Och jag fick en puss som tack.

Förutom detta så håller jag på och målar om hennes spjällsäng från vit till svart. Blir snyggt med kontrasten, vitt är så tråkigt. Återkommer med bilder på den när allt är klart. Dags för blöjbyte nr 8.

Jag har tappat räkningen

Har bara varit ledig sedan den 18 juni och jag märker nu att jag har redan tappat koll på dagarna. Vore det inte för BVC hade jag nog tappat kontrollen. Jag menar har ingen koll på veckorna över huvudtaget. Hemskt men sant. Så är det antar jag.

Tänk efter så kort tid har man tappat kontrollen vad händer när jag har varit hemma ett helt år. Galet helt enkelt.

Denna helg har varit fantastisk, vi har legat och myst hela helgen med Naomie och jag tror att hon börjar känna sig hemma nu. Jag köpte magdroppar till henne och vi verkar ha koll på gaserna, däremot så måste jag köpa flaskor till min pump det har varit lite för många olyckor i vår säng får se om vi inte måste köpa en ny bädd madrass igen.

Men vem gnäller över spilld mjölk.

Det blir operation

Min lilla kisse har nedsatt leverfunktion till den grad att han kan dö. Idag ska de öppna upp honom och se hur stor hans leverskada är. Han har gått ner från 6,5 kilo till 4,5 kilo under en två veckor period. Eftersom han har så stor päls så var det inte så lätt att upptäcka vikt nedgången. Min stackars kisse. Hur ska det gå för honom.

Vi får se på måndag om det finns något att göra. Jag säger skaffa försäkring på era husdjur, för när de väl blir sjuka så tickar kostnaderna. Bara operationen kostar 6000 kr och så har vi gjort blod analyser mm så notan kommer hamna på minst 20 000 kr. Men tack o lov för föräkringen.

I helgen är det fest med mina barndoms kompisar, pratade med ena igår som var sjuk men tänker komma ändå. Jag blir lite sur på folk som går på fest när de är sjuka, så himla egoistiskt med tanke på att man kanske smittar. Så jag o Naomie stannar hemma. Vill inte riskera att hon blir sjuk bara för att.

Ja ja det är bara att ligga och mysa med min lilla prinsessa hela helgen lång.

Alltid är det något.

Nu börjar Naomie sakta men säkert få rutin men visst har vi haft ett par vakna nätter där hon har vägrat sova innan hon har spytt ner sin mamma helt och hållet.

Igår kom J hem och lite halvsent, jag var helt slut och slocknade i soffan, Sedan flyger man upp för att mötas av en älg vid bilen som smaskar i sig våra växter… Ingen fara skedd vem behöver ormbunkar egentligen när det finns svältande älgkossor därute.

Vid 22:00 märker vi att Charles har inte varit ute och han är inte sig själv. Han har varit konstig ett par dagar men nu vägrar han äta( detta är världens mest matglada katt) och drar sig undan. Först trodde jag att det var svartsjuka mot bebisen och tänkte jag ger honom lite tid men icke sa nicke. Katten har gått o mått dåligt stackarn och nu är han riktigt sjuk.

Så J får ringa till djursjukhuset och de säger att han får åka in med honom. Han går frivilligt in i transportboxen något som aldrig hänt och ytterligare ett tecken på att han mår inte bara dåligt utan riktigt dåligt. Kl 23.30 har de åkt och jag börjar försöka få den lilla damen att sova.

Vid kl 03.00 kommer J hem, Charles är kvar på sjukhuset, han har en leverskada som är rätt omfattande vi vet inte hur pass bara. Det ser mörkt ut för vår vackra katt och vi vet inte hur det hela slutar. Om han överlever blir han kvar där hela helgen, och vi står inför en massa frågor nu. Han kanske måste avlivas om skadan är för omfattande, eller så måste han äta medicin resten av livet. Det känns som pest eller kollera. Stackars liten, att det kan gå så fort, han är bara 6 år gammal busig och pigg. Hur blev han sjuk så här fort?

Det skulle ha varit din födelsedag idag

om min barnmorska hade haft rätt. Imorse vaknade jag till detta:

Bara 7 dagar och så mycket personliget, så här ligger min dotter när hon sover. Hon ser ut att njuta av sin sömn.

Jag skulle göra ett inlägg om min förlossning men kommer inte att göra det. Däremot så kan jag säga så här mycket till mina tjejer som nu går i väntans tider.

Men inställning var lita på barnmorskan och lita på att de vet vad de gör. Jag hade turen att förlosas av tre team av på SÖS. Det var två st hos mig hela tiden och de avlöste varandra så de var 100% pigga hela tiden fram till slutet. Alla upplever sin förlossning på sitt sätt och min erfarenhet av Södersjukhuset och deras personal har varit helt fantastisk. Så om du ska föda i Stockholm så kan jag rekommendera dom tusen gånger om.

Nu kommer jag inte göra lika många inlägg och ni förstår nog varför, det kommer säkert komma in en helt del bilder men man lever i en bubbla just nu med släkt o vänner som avlöser varandra. Naomie visar sig vara en riktig liten publik dragare och idag är faktiskt första dagen som jag har fått njuta av min dotter och ha egen tid med henne sedan vi kom hem.

 

Afrikanskans stolthet är här.

Kära vänner, vi har längtat och det har spekulerat en hel del. Men nu har storken äntligen anlänt och med sig hade han världens vackraste och gulligaste lilla Naomie.

Hon vägde 3000 gram och är 50 cm lång och lilltjejen valde att göra entré i våra liv kl 19.33 på måndag den 30 juni efter en 24 timmars maraton.

Jag kommer att göra ett ordenligt inlägg om förlossningen sen men tänkte ge er lite smakprov på min älskling innan. Vi har nu äntligen kommit hem och hon ligger bredvid mig i sin lilla korg.

Tack alla ni som har följt min blogg och gett mig styrka och råd i allting. Till er tjejer som inväntar storken har jag bara ett ord att säga, ni kommer att klara det galant. Det är den mäktigaste känslan i hela livet och jag kommer garanterat skaffa en till.

Nu ska jag sova innan det är dags för mat del två. KRAMAR om er alla och återkommer med en blogg snart med mycket bilder.