All posts by naiga78

Total blank och full av sorg

Dom senaste dagarna har jag varit helt lamslagen. Tom inombords och en liten röst som växer sig starkare och starkare inom mig. Det som hände i Trollhättan slog ner hårt som bomb. Visst finns det våldsmän därute men vad är det som händer i trygga, vackra Sverige. Det går ut sk “larmrapporter” mm om hur invandringen ska skada detta vackra land, om hur flyktingarna hotar vår trygghet och hur vi måste se till att mota bort dessa för allt vad det innebär.

Men stop ett tag, vänta lite. Vilka är det som egenligen hotar vår trygghet? Vilka är de som utsätter detta annars så trygga land för terror? Jo den där inhemska Svensken från en småstad som anser sig stå över lagen och tar till våld för att få sin vilja igenom. Den som bränner ner våra hus och hugger ner våra barn. Den personen är inte muslim, han tillhör inte IS utan denna person anser sig vara bättre än alla dom och därmed för att “skydda trygga ” Sverige så utsätter han andra folkgrupper för terror. För det är precis vad detta är. Det är ren och skär terror. Vad är det som gör denna person bättre än militanta fanatiker som använder religion som verktyg för sina handlingar. Vad kostar det oss skattebetalare när man gör så här. Stanna upp, reflektera och tänk efter.

Medans denna terrorvåg sprider sig sitter många av oss i våra vhusrån och förfäras över den utveckling som sköljer över oss som en tsunamivåg som växer och växer i kraft och styrka. Hur många fler barn ska behöva dö. Dessa stackars människor som har rymt från terror och krig, kommer hit bara för att uppleva allt på nytt. Vad har de gjort för att förtjäna detta vidriga öde. Jo de föddes på en annan del av denna planet. Denna planet som tillhör oss ALLA.  De har inte gjort oss något ont, de har bara kommit hit och frågat om de kan stanna här en stund så deras barn kan sova en hel natt utan att höra bomber utanför, utan att behöva vara rädda för att kidnappas eller värre. Jag är ett sådant barn. Det traumat blir man aldrig av med men man läker och lär sig leva ett nytt liv.

Synd för dom att den bilden av det lovade landet visar sig vara ett luftslott som börjar lukta riktigt illa. Vi är många som vill leva i trygghet, vi är många som vill det här landet väl.

Utgå inte ifrån att jag är ond bara för att min hud är brun och min tonläge en annan. Om ditt hus börjar brinna så är det inte jag som har tänt på, men jag är nog den som kommer att hjälpa dig släcka denna brand och tillsammans kommer vi åter bygga upp det som en gång bränts ner.

Black Vogue 2015 intar Södra teatern

12079211_10154283763383989_5045648955137150023_n“Efter nästan 30 år som en del av en minoritet så var det episk och helt underbart att vara del av ett event som fyllde Södra teatern med nästan 500 vackra kvinnor i alla nyanser av brunt. För en kväll var vi majoritet och den känslan är obeskrivlig”

Det där var min status på söndag morgon fortfarande tagen efter lördagens event och här kommer bakgrunden till den.

Den 17 oktober 2015 kommer att för alltid vara etsad i mitt huvud. Det var nämligen den dagen jag fick vara delaktig i planerandet och genomförandet av ett event som sammanförde 500 vackra kvinnor i olika nyanser av brunt genom FB gruppen Black Vogue. Efter första mötet klickade jag med grundaren  Lovette som verkligen är en entreprenör ända ut i fingerspetsen. Vilken energi. Här gäller det att hänga med i tempot annars blir man lämnad vid trottoaren. Hon frågade mig om jag vill vara med på denna resa tillsammans med henne och de andra admins och det fanns inget annat svar än JA på denna fråga. Denna grupp är så mycket mer än smink och hudvård för oss mörka den handlar om ett forum där man finner gemenskap och där man tillsammans visar att vi betyder något och vi har rätt att existera på samma pre12088026_10154282483853989_6580176763171142431_nmisser som alla andra.

Hursomhelst så var det dags för gruppens andra event och vi var inte helt förberedda på trycket. Så mäkta stolt över dessa tjejer och deras ambitionsnivå. Jag får vara med där det faktiskt betyder något. Vara med och göra förändring, inte varje dag man får vara det. Då gör det inget att jag jobbar gratis för detta är så mycket större än min egna vinning. Detta kan leda till att min dotter kan växa upp i en värld där hon får känna sig delaktig och inte som något annorlunda (eller dom vissa vill kalla det exotisk). Det enorma stödet vi har fått från de företag vi har varit i kontakt med har lämnat oss varma om våra hjärtan. Vi kunde med hjälp av dem dela ut hela 120 goodie bags… WOW…  Stort mega tack till våra fantastiska sponsorer som gjorde så denna afton blev möjlig Tack och åter tack till  Södra teatern , Sasha Cosmetics , Nyx Cosmetics , Blondinbella , Marena Beaute , Olsson o co , Exporent , Safies Collection by JJAugustine Decor and catering, Taylormade Soap by Carol Nordin  ,  mfl mfl Tack tack tack underbara Lovette , Amy , Antoinette och Nabu för att jag fick vara med och genomföra detta. Vilken ära och minne för livet. TACK

O nu lite bilder på denna fantastiska natt tagna av en fenomenala fotograf Mia Räty..

1507739_10156155972170717_4226152870439160124_n 12088312_10156155965645717_5389471128118707757_n10501716_10156155977115717_4306596810750056081_n11150362_10156156028295717_386658600706723402_n1610777_10156155965200717_5654212748639148299_n 10406440_10156156022210717_8052145898256242317_n   12105977_10156156000025717_8850455410828979777_n 12106900_10156156016675717_6782927342233353382_n 12107947_10156156026125717_1299127974599503950_n 12109211_10156155965365717_4843453491504635563_n 12122787_10156156016760717_2970045065715914153_n 12122952_10156156022550717_3521555160440779650_n

Bröllopet för Mr and Mrs Arthur

Äntligen kan jag uppdatera med allt från bröllopet. Det är mycket nu så jag har inte hunnit med bloggen som jag vill.

Vigsels ägde rum i vackra St’ Rapheals Catholic Church i  Kingston upon Thame i London och jag hade ett par uppgifter inför den stora dagen. Ett album med möhippan, en minnesbox hemmagjord och självklart produkter för att styla och sminka bruden. Eftersom vi åkte ut på fredagen hade jag dom viktiga sakerna i min lilla väska och resten checkades in för att inte riskera stå utan på lördagen när bröllopet gick av stapeln.

11231112_10154250462658989_5030353925467872922_o

Att ha en sådan vacker väninna gör det enkelt att sminka henne på hennes stora dag. Ändå var jag jättenervös då det var första gången men gud vad vacker hon var. Det verkligen lös om den kärlek och hennes man kännde denna dag samt hur nervösa de och alla vi andra var. Vilken ära för mig och ännu mer vilkett ansvar att få en sådan stor del av deras stora dag som det ändå att göra bruden så där vacker som hon vill vara en sådan viktig dag. 12107755_10154253131183989_4769874635841210825_n(1)

Allt var genomtänkt från början till slut, blommorna, location, maten, kläderna och ja det var inte mycket som missades. Men vilken glädje, vilken fest och vilken underbar kärlekssaga. Jag önskar dom många många år av lycka tillsammans och är så glad att jag fick vara med som tärna denna dag så jag fick första plats när de lyfte sin kärlek till en helt annan nivå.

Mega tack till Warrenhouse som blev den valda venue för denna tillställning. Helt fantastiska lokaler, härliga miljöer, maten och ja allting. Det blev en dröm från början till slut.

11224372_10154252951718989_1185097229633974245_n 12043001_10154252951638989_2189161426425733201_n  12105773_10154252951623989_6518732584100207233_n12141616_10153915032056996_4345567405904375871_n12096203_10154252949128989_547042523891922058_n  12049425_10154252951468989_6809170242865513448_n12105929_10153801028532573_5788876542840384949_n

12109126_10153801029342573_9132031700014364397_n12144904_10153801029072573_2610240788281842219_n12122671_10154253328508989_2404822977459751063_n12111944_10154253329508989_5030324419008676531_n

Till slut fick Engelsmannen med Skotsk påbro sin Ugandiska blomma  och de levde lyckliga i alla sina dar.

Det vankas för bröllop

I helgen gifter sig en barndomskompis till mig i London. Ska bli väldigt trevligt. Jag är dock en aning nervös för jag ska sminka bruden samt göra hennes frisyr. Har en tanke i skallen. Få se om jag får till det. Bilder kommer på måndag från hela bröllopet då och jag stämplar ut och hoppas på att jag hinner med flyget och att jag inte glömmer något imorgon. Over and out.

Ta inte livet för givet

Tänker ofta på det som händer i världen. Tänk vad underbart att det största problemet i mitt liv just nu är om jag ska behöva hämta idag eller inte… Om jag ska hinna med det sista fixet inför en väninnans bröllop eller ej… Tänk att det får vara det största problemet i mitt liv…. Jag är så enormt tacksam över att jag har ett svenskt pass, för med det kan jag åka vart jag vill, när jag vill. Ingen och inget kan hindra mig…. Inte så långt ifrån mitt arbete ligger Centralstationen som just nu fungerar som ett motagningshem för människor som rymmer för sina liv på jakt efter trygghet. Deras öden kan inte missas eller bortförklaras. Tragedin är ett faktum och vår planet är bara så mörk nu.

Hur ser framtiden ut? Vissa flyr andra stänger sina dörrar så de har ingenstans att ta vägen. Vad har de gjort för att förtjäna detta? De föddes på en annan del av vår planet där våldsmän har fått övertaget. Om alla oskyldiga, goda människor dödas så är det snart bara galningarna kvar 😦

Det är ett skrämmande scenario. Hur många fler oskyldiga måste sätta livet till. Man talar om etnisk rensning men jag ser det som en rensning av godhet. För det är för många onda kvar nu. Världen blir bara brutalare och brutalare. Människan har noll värde idag. Hur kan vi stoppa denna utveckling innan det är försent 😦

Idag är jag tacksam över att min egna flykt för 29 år sedan placerade mig i detta avlånga land, jag är tacksam över att jag fann kärleken här, att jag har min mamma och min syster vid min sida, att jag fann min pappa i England för några år sedan, att jag har haft nöjet att bli mamma till fantastiska två barn, mest av allt så är jag tacksam över att mina barn inte behöver leva på flykt, att de får vakna trygga i sina sängar och att deras största bekymmer är om mamma har packat med frukt till skolan eller ej.

Älska det liv du skapar och var tacksam för varje dag du får i det livet.

37 jordvarv senare

Jag är fortfarande kvar. Lite äldre, något visare och klart snyggare. IMG_8955[1]Varje födelsedag så får jag stanna upp och reflektera. Vem är jag idag? Hur har jag blivit bättre detta år och hur har jag blivit sämre?

Vi börjar med det sämre. Det är en stor en. Jag har blivit sämre på att ta hand o mig själv. Jag hinner inte med min träning, jag stressar mer och har låtit en och en annan energitjuv komma för nära. Jag har glömt bort jaget i ekvationen vilkett lämnar en tomhet ibland som är svår att greppa. Jag känner mig stressad hela tiden och nedbruten. Jag ska jobba på att bli bättre.

På det bättre sidan: Jag hr blivit ödmjukare och mer lyhörd mot mig själv och min omgivning. Därav förmågan att kunna vara självkritisk och se verkligheten för vad den är. Behovet av andras bekräftelse av mig är inte lika stark som innan och behovet av att växa som person är desto starkare. Jag har blivit mer kritisk mot min omgivning och inte lika godtrogen som jag har varit innan. Mitt positiva sätt består och jag älskar fortfaranda att gIMG_8978[1]öra gott för andra.

Jag älskar mitt liv, det liv jag har skapat med en man jag avgudar. Jag älskar oss och det vi som vi är. Ibland måste jag stanna upp och titta på de runt mig, suga in kraften och den energi de ger mig samt använda dem för att kunna ladda om på riktigt. Jag är tacksam för varje sekund jag har med min familj för de ger mig mening på alla sätt och vis. Jag måste bara komma ihåg att unna mig själv en stund för att reflektera och verkligen ladda om.

Min födelsedag firades i vanlig ordning. Vi började men avsmakningmenu på Restaurang Publicó. Maten var väldigt god men servicen hade glömts bort. Har nog sällan blivit så illa bemött på en restaurang som dessutom tar väldigt bra betalt 😦 Från bar personal till serveringen för att avsluta med hovmästarinnan. Klart underkänt. Min födelsedag fick en halv bra start med andra ord.

Men vi avslutade på topp med dans natten lång. Bästa sättet att fira sin födelsedag är med människor man tycker väldigt mycket om för det är den bästa presenten av dem alla. Man tar för givet att ha människor runt sig men det är inte en självklarhet längre. Tack alla er som förgyllde min dag och natt.

IMG_8994[1]

Prinsen fyller 5 år

Så var det dags för min lilla skrIMG_8928utt att bli hela fem år. Tänk vad tiden går fort och så han har vuxit. Vilken stolthet han ger mig denna unge. Minns när jag var gravid med honom och fick GBS. Hur orolig jag var att han skulle dö utan att få uppleva livet och utan att jag fick uppleva honom. Tänk om jag hade vetat vilken unik människa som var där inne, vilken kämpe. Han klarade sig och jag blev kär vid första ögonkastet. Så liten. Jag oroade mig för att han skulle göra entré på min födelsedag men han kom dagen innan. Med enbart lustgast kändes det som att jag skulle spricka i tusen bitar men jag kämpade emot och ut kom han på två värkar. Min perfekta lilla man. Han fyller vårt liv med så mycket glädje varje dag. Jag har aldrig träffat någon så envis som han, en livsnjutare ut i fingerspetsen, en varm person som älskar ända ner till tårna. Jag är så glad över att jag får vara hans mamma och att jag får vara hans vägvisare på livets väg. Jag är så glad att Naomie har en lillebror som hon älskar och hittar på så mycket bus med. Grattis igen min prins, du sätter guldkant på vår vardag. IMG_8915 IMG_8953

Frustrerad

Jag kan inte låta bli att bli frustrerad över föräldrar som sitter med armarna i kors och klagar i smyg när de är missnöjde med deras barns förskola och skola. Vi har precis bytt skola på vår dotter eftersom förra skolan inte var tillräckligt bra. Den skolan var ny, i tillfälliga baracker med ett schema som inte är helt satt. Nu har jag förstått att de har lyckats krapa ihop gymnastik en gång i veckan…. 1 gång i veckan och att det är med nåder denna lektion blir av. Jag blir mörkrädd. i dessa tider med stillasittande barn, där barn är överviktiga innan 5 års ålder, där barn får diabetes så lägger man inte fokus på gymnastiken. Föräldrarna på denna skola är “nöjda” under omständigheterna… SKOJJAR ni med mig. NÖJDA… Det är ett skämt. Jag blir chockad. Helt ärlig så är de bekväma, orkar inte utan skolan får lösa det där bäst det vill. De sitter på möte ut och möte in, de klagar och skriver listor och så fortsätter man titta på problemet. En mamma klagade lite väl mycket och då tyckte de att hon minsan skulle lugna ner sig. “Tänk på pedagogerna som kämpar och kom med en lösning om du inte är nöjd.”

IMG_8877[1]

Men är det verkligen föräldrar som ska komma med hur skolor ska drivas? Vad har vi skolor till då? Nej vi måste agera mycket snabbare. Medans vi väntar på politiker, skolledning mm så går våra barn i halvdana skolor. Vi gamblar med deras skoltid och är det strul dom första åren så är det inte så konstigt att motivationen inte är på topp senare i livet. Om vi låter våra barn gå i skolor som inte fångar upp dem tidigt, som inte får dem att tycka att det är roligt att lära sig, så har de som får dem i gymnasiet en stor utmaning framför sig.

Jag hade turen att gå i fantastiska skolor hela vägen från ettan-nian. Däremot var gymnasiet en stor besvikelse. Men eftersom grund var så bra så tog man sig igenom lärarkaos, dåliga lokaler mm. Idag när jag tittar tillbaka så är det grundskolan jag minns inte gymnasiet. Den tiden är så viktig så tumma inte på den någonsin för dina barns skull.

På min dotters skola är inte lokalerna så sprillans nya och magiska, men de har en fantastisk omgivning, en lärare som är så bra att jag vill börja skolan igen, gymnastik 3 ggr i veckan, läxor som ger mig som förälder insyn i vad min dotter lär sig och hur hon utvecklas och en verksamhet som är trygg där barnen är i fokus.

Det är så en skola ska drivas och vi är så glada över att vi fick in henne där.

Ur vägen förfan

Jag går till Ica dom är där, jag går till tåget dom är där. Vart jag är än går så är dom där, och efter ett tag så ser dom alla likadana ut. Hej hej, tjena tjena. Tittar man ner så har den bild på barn och så huvudet på sned och så ber dom om de mynt man har. DOM DÄR Rumänerna. Det står om dem i tidningarna, de tillhör ligor, de förstör vår vackra stad och vår bild att fattigdom inte finns. De kommer hit och ska roffa åt sig, de är kriminella, dom borde sättas på en buss och fraktas tillbaka… Dom hårda orden är många, liksom osanningarna liksom alla påståenden.

Men stopp. Stanna upp en sekund. Vi vänder på myntet.

Du är en person som föds på en annan plats, där det är fattigt, väldigt fattigt. Finns knappt läkarvård och mitt i denna misär träffar du en person och trots er misär så finner ni lycka hos varandra och ett par barn blir till. Ni hör en berättelse om en plats inte så långt bort där gatorna är rena, där skolorna är fria och där dina barn kan sova tryggt om natten. På denna plats ska du kunna finna lycka.

Du samlar ihop det du äger och har, du tar din respektive och barnen och ni beger er av till detta himmelriket. Det är bara en bussresa eller en båtresa dit. Ni kommer fram och ja det är rent, det är vackert, människorna verkar välmående och här ska ni kunna bli lyckliga. En hållhake dock som ingen sa till er.

Ni måste ha nyckel och ett lösenord. Detta fick ni inte. Det var ingen som sa något. Så nu blir detta himmelrike rena helvetet. Ett ständigt påminnelse om orättvisa, om utanförskap och misslyckande. Ni går från att vara delaktiga i ett fattigt samhälle till fattiga, uteslutna ur ett rikt. Ni väljer det sista som man kan välja, att förlita så på människans godhet. Ni sätter er vid platser som många rör sig på och sträcker ut era händer med hopp om att någon ska se er som en medmänniska och dela med sig av det de har. Ni sitter på samma plats dag ut och dag in och betraktar denna värld som ni inte kan tillhöra. Ni kommer inte in, ni står utanför mitt i.

Detta öde är så tragiskt så det finns inte. Man ser alla dessa människor som sitter i en bubbla och man känner ingen gemenskap med dem. Men vet inte hur man ska hjälpa dem utan det enda som man vet med all säkerhet är att de blir fler och fler. Vid varje butik, köpcentrum mm så står de. År ut och år in. De har inte valt sitt öde, ödet valde dem. I ett samhälle där man konsumerar hela tiden är det tragiskt att man inte kan känna medlidande med de som inget har.

Världen är hård och kalla vinder blåser…. I det kalla glömmer vi bort att alla v7eb12ca0-31cd-4b89-bf49-884083b679d6i kan inom någon sekund bli ett offer av omständigheter. ALLA vi kan hamna på botten. Och det är inte då vi blir lika värde utan detta värde ska vara konstant oavsett var i livet vi befinner oss. Vi måste bli bättre människor om denna planet ska överleva. Skulle det bli krig imorgon så skulla vi alla sida vid sida söka skydd och vem vet kanske är det den där romen som brukar sitta utanför Ica som är nyckeln till din överlevnad.

Fartgalen i 24 timmar, jag…. Självklart.

Jag älskar hastighet, så där jobbigt mycket. Det ska gå fort, riktigt fort så det pirrar i magen. Många tror att jag är en diva som gärna sitter o målar naglarna o bara pratar smink… Inte ett hårstrå får ligIMG_1203ga snett eller gud nåde om jag gick och blev smutsig… så fel de har. Jag älskar att prova nya saker, saker outside my box, som kappsegling… Wow vilken känsla det var när vi fick göra det förra sommaren. Jag hade kunnat vara ute hela helgen trots blåsorna på händerna… Att får göra saker som jag aldrig har gjort förr ger mitt liv så mycket mening. Jag är lite(läs mycket) rädd för vatten om jag ska vara helt ärlig men jag kan ändå inte hålla mig borta riktigt. Så mycket roligt som man kan göra.Sen är jag av inställningen att man ska prova allt minst en gång innan man kan bocka av det. Har denna grej varje gång jag åker över en bro då får jag en känsla av obehag. Har genom åren drömt att jag har suttit i en bil som åkt över en bro som raserat och jag har suttit i en bil som störtat mot det där mörka vattnet. Varje gång samma dröm och jag vaknar alltid precis innan bilen får kontakt med vattnet… Whats that all about.

Hursomhelst så var det dags för årets kick off med jobbet… Vi började med en guidning på en av  Sjöpolisens Stridsbåt 90H båtar…. IMG_8594[1]

Vilken båt… Vilka hästkrafter…. Den motorn… Självklart fick vi en provtur, vi fick se hur de jobbar, navigationssystem mm. Så himla imponerad. Hur jobbar sjöpolisen egentligen? Varför behövs dem när vi har kustbevakning… Jo för dom är så jäkla coola och de är riktiga poliser. Därför. Glömde jag nämna att jag gillar män i uniform… JESUS. Få kvinnor som inte gör det. Men tillbaka till dom där galna 24 timmarna.

Dagen efter vår konferrens på ön Grinda skulle vi hem. Vår skjuts blev lite försenad pga dimma men sen såg jag ett ljus och där stod den. Ribb båten som skulle transportera oss tillbaka. Jag har länge v

IMG_8606[1]

elat åa ribbåt och jag kan informera er om att jag måste ha varit den gladaste resenären de har haft på väldigt länge. Först på med flytdräkt, vantar och mössa. En kall höstdag i Stockholmsskärgård. Sweet. Till min eviga lycka så kom alla stora färjor i hamn också när vi var ute så nog fanns det en och en annan våg att flyga över. Måste erkänna att jag har ont i ryggen fortfarande men det var det värt.

Jag gillar kickoffer som erbjuder mer än det vanliga. Inte nog med att man får umgås med så trevliga kollegor, man får tid att prata om det där som är viktigt. En stund att reflektera och verkligen känna de som man jobbar med dagligen. Man lär känna varandra och förstå den andra i de stunder när man är oense. Mer sånt. Gillar min chef skarpt måste jag säga, han är inte som andra han är lite bättre.

IMG_8631[1]   IMG_8626[1]20150904_085647